För att krångla till mitt bekymmar kring vad jag stoppar i mig ytterligare så har jag nu börjat fundera inte bara på vad jag äter, utan när och hur ofta. Jag har en tendens att stoppa i mig godis, mat och frukt inte bara när jag är hungrig, utan också när jag är uttråkad eller glad eller ledsen. Därför jag jag sedan i söndags försökt att bara äta frukost, lunch, kvällsmat och 2-3 mellanmål. I samband med måltiderna är det ok att äta sötsaker, men hittills har jag inte känt behov av det. Jag tror att det kan vara bra för magen och mitt mående i övrigt och om inte annat så kanske tandläkaren blir glad.
Jag tror på att göra hälsosamma förändringar i små steg och inte allt på en gång, vilket jag i och för sig ibland inte klarar av, när motivationen är där är det lätt att dra igång stora förändringshjulet. Sen efter några dagar dalar motivationen och alla goda vanor går åt pipsvängen. När jag däremot tar en sak i taget brukar det gå bättre, så länge det är förändringar som jag verkligen vill genomföra. Så nu är det dags för de regelbundna måltiderna och inget snaskande mellan målen.
Idag har jag inte tränat, men måste ändå skryta med att jag gått mer än 18 000 steg!
tisdag 30 juni 2015
söndag 28 juni 2015
Två
Under veckan som gått, men framförallt den här helgen har Rob valt att hänga på mig i min strävan efter ett hälsosammare liv. Vi har tränat tillsammans (och var för sig), vilket har varit roligt och peppande.
Men det som varit mest hjälpsamt för mig hände igår när vi var i videobutiken för att hyra film, jag bestämde mig för att inte köpa lösgodis som vi brukar och Rob sa att han ville ha en liten påse i alla fall. Det är ju inget jag varken vill eller kan förbjuda, så när vi valt film gick vi till lösgodishyllorna och han tog en påse, jag velade och sa att jag kanske ändå skulle unna mig ett par bitar. Då lade han resolut ifrån sig påsen och deklarerade: -Nej jag ska minsann stötta dig i det här. Jag struntar i det jag också.
En sån befrielse det var. Jag behövde inte känna att jag försakade någonting och vi båda slapp känslan av att vara övermätta på socker. Det är mycket lättare att leva hälsosamt tillsammans med den man är tillsammans med än ensam. Trenden fortsatte idag, förslaget var att vi skulle äta upp kvarvarande glass till mellanmålet, men i stället köpte vi jordgubbar och njöt av sommarens röda guld.
Som en extra bonus blev jag ännu mer kär i honom. Tänk att han avstår från sötsaker för min skull! Det är kärlek det!
Dagens träning:
Jag, Rob och M var i skogen och sprang/gick 7 km. Det var en skön runda, med samtal, frisk luft och motion. Vi tog inte i så att vi kräktes, men eftersom det är viktigt att variera träningen så känns det bra med ett lågintensivt pass lite då och då.
Men det som varit mest hjälpsamt för mig hände igår när vi var i videobutiken för att hyra film, jag bestämde mig för att inte köpa lösgodis som vi brukar och Rob sa att han ville ha en liten påse i alla fall. Det är ju inget jag varken vill eller kan förbjuda, så när vi valt film gick vi till lösgodishyllorna och han tog en påse, jag velade och sa att jag kanske ändå skulle unna mig ett par bitar. Då lade han resolut ifrån sig påsen och deklarerade: -Nej jag ska minsann stötta dig i det här. Jag struntar i det jag också.
En sån befrielse det var. Jag behövde inte känna att jag försakade någonting och vi båda slapp känslan av att vara övermätta på socker. Det är mycket lättare att leva hälsosamt tillsammans med den man är tillsammans med än ensam. Trenden fortsatte idag, förslaget var att vi skulle äta upp kvarvarande glass till mellanmålet, men i stället köpte vi jordgubbar och njöt av sommarens röda guld.
Som en extra bonus blev jag ännu mer kär i honom. Tänk att han avstår från sötsaker för min skull! Det är kärlek det!
Dagens träning:
Jag, Rob och M var i skogen och sprang/gick 7 km. Det var en skön runda, med samtal, frisk luft och motion. Vi tog inte i så att vi kräktes, men eftersom det är viktigt att variera träningen så känns det bra med ett lågintensivt pass lite då och då.
lördag 27 juni 2015
Mer om sötsuget
Efter mina tidigare inlägg om sötsuget har jag funderat på varför det är så svårt att bara låta bli. Jag köper inte riktigt att det bara skulle handla om kemiska mekanismer i kroppen. Det finns en hel del forskning som i och för sig pekar på att socker har en speciell förmåga att få oss att längta efter det. Jag ifrågasätter inte det, men jag tänker att det inte är så enkelt. Det finns ju många människor som äter betydligt mindre socker och då kan det inte bara handla om kemi.
För min del handlar det troligen om att jag inte riktigt vill avstå, den resonerande sidan av mig ser att fördelarna med att inte äta socker, men den känslomässiga sidan vill hellre ha sötsakerna. Jag vill ha allt som hör till. Jag vill ta tårta när det är kalas, födelsedagar, pensionsavgångar eller högtider. Jag vill ha en glass för att göra vägen hem från jobbet mindre långtråkig, jag vill ha en bit choklad för att eftermiddagen på jobbet ska bli kortare. Jag vill äta godis till filmen på fredagskvällen, och lördagen, och söndagen. Jag vill unna mig något gott när jag gjort något bra, jag vill trösta mig med en skål lakrits när jag är ledsen.
Samtidigt vill jag känna mig lättare, jag vill att magen ska vara lugn, jag vill gärna gå ner några kilo i vikt, jag vill må bra.
Det är troligt att jag inte vill sluta med socker mer än jag vill sluta. Men hjärnan som tycker att jag borde sluta läxar upp mig hela tiden för att jag inte kan hålla mig borta från det ens ett par dagar. Det är inte så hälsosamt det heller. Att hela tiden ha en hjärna som är missnöjd med vad resten av personen tar sig för. Kanske är ett förbud inte lösningen, utan att hitta strategier för att minska och inte falla för trycket hela tiden, utan bara när det verkligen ger njutning. Hur de strategierna ska se ut är inte riktigt klart ännu. Återkommer.
Dagens träning:
Östergympa i en timme. Idag med cirkelträning varvat med pulshöjare. Nu börjar verkligen Östergympan ta form och bli riktigt bra!
För min del handlar det troligen om att jag inte riktigt vill avstå, den resonerande sidan av mig ser att fördelarna med att inte äta socker, men den känslomässiga sidan vill hellre ha sötsakerna. Jag vill ha allt som hör till. Jag vill ta tårta när det är kalas, födelsedagar, pensionsavgångar eller högtider. Jag vill ha en glass för att göra vägen hem från jobbet mindre långtråkig, jag vill ha en bit choklad för att eftermiddagen på jobbet ska bli kortare. Jag vill äta godis till filmen på fredagskvällen, och lördagen, och söndagen. Jag vill unna mig något gott när jag gjort något bra, jag vill trösta mig med en skål lakrits när jag är ledsen.
Samtidigt vill jag känna mig lättare, jag vill att magen ska vara lugn, jag vill gärna gå ner några kilo i vikt, jag vill må bra.
Det är troligt att jag inte vill sluta med socker mer än jag vill sluta. Men hjärnan som tycker att jag borde sluta läxar upp mig hela tiden för att jag inte kan hålla mig borta från det ens ett par dagar. Det är inte så hälsosamt det heller. Att hela tiden ha en hjärna som är missnöjd med vad resten av personen tar sig för. Kanske är ett förbud inte lösningen, utan att hitta strategier för att minska och inte falla för trycket hela tiden, utan bara när det verkligen ger njutning. Hur de strategierna ska se ut är inte riktigt klart ännu. Återkommer.
Dagens träning:
Östergympa i en timme. Idag med cirkelträning varvat med pulshöjare. Nu börjar verkligen Östergympan ta form och bli riktigt bra!
torsdag 25 juni 2015
Lycka är att inte sträva efter lycka
Tidigare har jag strävat efter att bli lycklig. Jag har läst massor av böcker som handlar om att tänka annorlunda så blir saker annorlunda, att tänka positivt, att vara i nuet och att vända ut och in på sig själv för att bli lycklig.
Men så en dag förbjöd jag mig själv att köpa fler självhjälpsböcker. Jag blev så trött på att sträva efter ett annat liv, ett mer tillfredsställande liv, att jag gav upp. Det var inte roligt att hela tiden försöka tänka på ett sätt som inte var mitt, att försöka vara någon som inte var jag. Jag orkade inte hela tiden jaga mig själv med en gaslampa för att förändra mitt liv till ett lyckligare liv.
I stället har jag försökt acceptera mig själv som jag är, försökt på mitt eget sätt att lära mig att jag är värd att existera, att ta plats, att bli älskad. Jag har försökt bli vän med mig själv. Vara den jag är och hoppas att det fungerar. Jag har märkt att jag med den här taktiken blivit mer tillfreds med mitt liv. Jag mår bättre och känner att livet är roligare. Jag mår helt enkelt bättre av att acceptera mig själv som jag är, med både bra och dåliga sidor. Jag tycker allt mer om att vara den jag är och tänker mindre på vad andra ska tro och tänka om mig. Det är befriande.
Jag försöker fortfarande förändra mig själv, men inte för att bli någon annan, bara för att bli bättre, och framförallt för att må bättre och trivas bättre med mig själv. Jag försöker inte längre ändra min personlighet och mina tankar, jag försöker bara finslipa och polera så att jag kan stråla lite mer.
Dagens träning:
Vi har gympa varje torsdag på jobbet, idag höll jag och min kollega D i passet och det blev cirkelträning utomhus. Det är väldigt skönt att träna till fågelsång i stället för dunka-dunka-musik. Jag känner att jag håller på att bli starkare igen, vilket är underbart.
Men så en dag förbjöd jag mig själv att köpa fler självhjälpsböcker. Jag blev så trött på att sträva efter ett annat liv, ett mer tillfredsställande liv, att jag gav upp. Det var inte roligt att hela tiden försöka tänka på ett sätt som inte var mitt, att försöka vara någon som inte var jag. Jag orkade inte hela tiden jaga mig själv med en gaslampa för att förändra mitt liv till ett lyckligare liv.
I stället har jag försökt acceptera mig själv som jag är, försökt på mitt eget sätt att lära mig att jag är värd att existera, att ta plats, att bli älskad. Jag har försökt bli vän med mig själv. Vara den jag är och hoppas att det fungerar. Jag har märkt att jag med den här taktiken blivit mer tillfreds med mitt liv. Jag mår bättre och känner att livet är roligare. Jag mår helt enkelt bättre av att acceptera mig själv som jag är, med både bra och dåliga sidor. Jag tycker allt mer om att vara den jag är och tänker mindre på vad andra ska tro och tänka om mig. Det är befriande.
Jag försöker fortfarande förändra mig själv, men inte för att bli någon annan, bara för att bli bättre, och framförallt för att må bättre och trivas bättre med mig själv. Jag försöker inte längre ändra min personlighet och mina tankar, jag försöker bara finslipa och polera så att jag kan stråla lite mer.
Dagens träning:
Vi har gympa varje torsdag på jobbet, idag höll jag och min kollega D i passet och det blev cirkelträning utomhus. Det är väldigt skönt att träna till fågelsång i stället för dunka-dunka-musik. Jag känner att jag håller på att bli starkare igen, vilket är underbart.
onsdag 24 juni 2015
Hur svårt kan det vara?
Det här med sötsakerna fortsätter att gäcka mig. Efter 2,5 dygn utan sötsaker stod jag där utanför affären och insåg att jag köpt en påse naturgodis. Jag är inte typen som köper de rena nötterna heller, utan det ska vara dem med vit choklad på. Lika onyttiga som vilket annat godis som helst.
Jag förstår inte varför det ska vara så svårt att låta bli, det är ju inte svårt att låta bli annat, som leverpastej eller äpplen eller potatis. Det går bra att bara äta en macka med leverpastej och sedan vara nöjd, och inte gå och småäta det hela tiden. Det borde inte vara så svårt med sötsaker heller...
Men på något sätt känns det som att livet blir lite bättre om jag bara får äta den där glassen eller det där kexchokladet. Det kanske är för att sötsuget inte bara handlar om hunger och näring, utan om massa andra känslor. Jag har lärt mig sen barnsben att det är något lite lyxigare och roligare som händer när man får sötsaker. Jag har fått veta att det är något man unnar sig. I vuxen ålder har jag också tillfogat mig ovanan att äta sötsaker när jag känner mig ensam, när jag varit duktig eller när jag inte har någon annan ursäkt än att jag vill äta sötsaker.
Dock har jag bestämt mig för att inte förlora detta kriget. Jag ska lära mig att inte äta massa socker i tid och otid. Jag ska klara av att begränsa mig. För det tror jag att jag kommer att må bra av i längden.
Dagens träning:
55 minuter ATC på Actic. Hård cirkelträning i gymmet med de mest vältränade tränarna och deltagarna. Det var asjobbigt men jag klarade det! Jag överlevde och gjorde mitt bästa och orkade med alla omgångarna. Det är riktigt bra!
Jag förstår inte varför det ska vara så svårt att låta bli, det är ju inte svårt att låta bli annat, som leverpastej eller äpplen eller potatis. Det går bra att bara äta en macka med leverpastej och sedan vara nöjd, och inte gå och småäta det hela tiden. Det borde inte vara så svårt med sötsaker heller...
Men på något sätt känns det som att livet blir lite bättre om jag bara får äta den där glassen eller det där kexchokladet. Det kanske är för att sötsuget inte bara handlar om hunger och näring, utan om massa andra känslor. Jag har lärt mig sen barnsben att det är något lite lyxigare och roligare som händer när man får sötsaker. Jag har fått veta att det är något man unnar sig. I vuxen ålder har jag också tillfogat mig ovanan att äta sötsaker när jag känner mig ensam, när jag varit duktig eller när jag inte har någon annan ursäkt än att jag vill äta sötsaker.
Dock har jag bestämt mig för att inte förlora detta kriget. Jag ska lära mig att inte äta massa socker i tid och otid. Jag ska klara av att begränsa mig. För det tror jag att jag kommer att må bra av i längden.
Dagens träning:
55 minuter ATC på Actic. Hård cirkelträning i gymmet med de mest vältränade tränarna och deltagarna. Det var asjobbigt men jag klarade det! Jag överlevde och gjorde mitt bästa och orkade med alla omgångarna. Det är riktigt bra!
måndag 22 juni 2015
Sov gott
Jag sover nästan alltid dåligt natten till måndag. Oavsett om jag är medveten om det eller inte så verkar jag oroa mig för arbetsveckan. Det är ett elände, men måndagarna brukar gå ganska bra ändå. Visst känner jag mig trött, men inte genomtrött. Tisdagen däremot, efter en natt som brukar innebära god sömn, då är jag helt slut. Precis som när man får träningsvärk så tycks inte tröttheten komma förrän en dag efter dagen efter.
Ändå känner jag mig tacksam, det fanns en tid när 6 av 7 nätter var dåliga., när jag låg och vände mig och vaknade mitt i natten och oroade mig för allt möjligt. Den tiden är som väl är förbi, förhoppningsvis kommer den inte tillbaka på många år.
Men nu sitter jag här, på måndagskvällen och ska snart krypa ner under täcket och vet att det kommer att bli en natt med god sömn, för nu är det inte söndag och inte heller förr i tiden. Det är gott att veta. God sömn är definitivt en friskfaktor att räkna med.
Dagens träning:
Idag var jag och simmade med Rob, som gammal tävlingssimmare är jag ganska bra på det där med simning. Jag simmade både längre och snabbare än Rob och känner mig barnsligt stolt över att vara bäst på någonting! 1000 m blev det för min del.
Och förresten är det nu 24 timmar sedan senaste sötsaken!
Ändå känner jag mig tacksam, det fanns en tid när 6 av 7 nätter var dåliga., när jag låg och vände mig och vaknade mitt i natten och oroade mig för allt möjligt. Den tiden är som väl är förbi, förhoppningsvis kommer den inte tillbaka på många år.
Men nu sitter jag här, på måndagskvällen och ska snart krypa ner under täcket och vet att det kommer att bli en natt med god sömn, för nu är det inte söndag och inte heller förr i tiden. Det är gott att veta. God sömn är definitivt en friskfaktor att räkna med.
Dagens träning:
Idag var jag och simmade med Rob, som gammal tävlingssimmare är jag ganska bra på det där med simning. Jag simmade både längre och snabbare än Rob och känner mig barnsligt stolt över att vara bäst på någonting! 1000 m blev det för min del.
Och förresten är det nu 24 timmar sedan senaste sötsaken!
söndag 21 juni 2015
Sommarens utmaning - veckorapport
Läget i min sommarutmaning ser nu ut så här:
* 11 genomförda träningspass
* 14,8 joggade km
* 25 armhävningar
* 213 776 promenerade steg
* 11 genomförda träningspass
* 14,8 joggade km
* 25 armhävningar
* 213 776 promenerade steg
Gottegrisen
Jag älskar sötsaker, allt som innehåller socker, gärna i kombination med fett. Kanelbullar är drottningen av fett och socker. Så underbart gott.
För en sån som jag är det en stor utmaning att dra ner på sockret. Men det har jag beslutat mig för ändå. Jag får nämligen vansinnigt ont i magen i perioder och känner mig uppsvälld och blir gasig och deppig. Jag har läst att socker och vitt vetemjöl kan vara boven i dramat så det kan vara värt att dra ner på det om det får min mage att bli trevligare.
För mig är det assvårt att låta bli kakor och godis. Jag har i vissa perioder enormt sockersug, men framförallt är jag bra på att både äta när jag har tråkigt och att ta till godis när jag är värd något gott, det kan vara både för att det är synd om mig eller för att fira något. Sötsaker är alltid tillgängliga, de är lätta att stoppa i sig och det bjuds ofta. Jag har svårt att tacka nej när det bjuds, men jag har också en tendens att hitta ursäkter att själv unna mig sötsaker. Jag försöker hitta strategier för att dra ner på sötsakerna och klarar av att hålla dem i ett par timmar, ibland ett par dagar. Det här är något jag måste jobba vidare med. En kamp jag ska vinna.
Jag har ändå gjort något som fungerat riktigt bra också, jag började så smått för några veckor sedan att byta ut pasta, ris och vitt bröd vid lunch och kvällsmat. I stället äter jag mer morot, broccoli, blomkål och andra grönsaker. Lagar jag inte själv maten försöker jag begränsa kolhydratkällan till en knytnäve (vilket blir väldigt lite när man har så små händer som jag har). Det var inte så svårt faktiskt, det blir goda måltider, som känns lyxigare än tidigare.
För en sån som jag är det en stor utmaning att dra ner på sockret. Men det har jag beslutat mig för ändå. Jag får nämligen vansinnigt ont i magen i perioder och känner mig uppsvälld och blir gasig och deppig. Jag har läst att socker och vitt vetemjöl kan vara boven i dramat så det kan vara värt att dra ner på det om det får min mage att bli trevligare.
För mig är det assvårt att låta bli kakor och godis. Jag har i vissa perioder enormt sockersug, men framförallt är jag bra på att både äta när jag har tråkigt och att ta till godis när jag är värd något gott, det kan vara både för att det är synd om mig eller för att fira något. Sötsaker är alltid tillgängliga, de är lätta att stoppa i sig och det bjuds ofta. Jag har svårt att tacka nej när det bjuds, men jag har också en tendens att hitta ursäkter att själv unna mig sötsaker. Jag försöker hitta strategier för att dra ner på sötsakerna och klarar av att hålla dem i ett par timmar, ibland ett par dagar. Det här är något jag måste jobba vidare med. En kamp jag ska vinna.
Jag har ändå gjort något som fungerat riktigt bra också, jag började så smått för några veckor sedan att byta ut pasta, ris och vitt bröd vid lunch och kvällsmat. I stället äter jag mer morot, broccoli, blomkål och andra grönsaker. Lagar jag inte själv maten försöker jag begränsa kolhydratkällan till en knytnäve (vilket blir väldigt lite när man har så små händer som jag har). Det var inte så svårt faktiskt, det blir goda måltider, som känns lyxigare än tidigare.
lördag 20 juni 2015
Fröknäcke
Just nu är det superinne att baka sitt eget fröknäcke. Jag kan ju inte vara sämre så igår bakade jag knäckebröd, helt utan socker och vetemjöl. Goda och förhållandevis nyttiga. Dessutom älskar Rob dem och allt som gör honom glad gör mig glad!
Dagens träning:
Imorse sprang jag och Rob ofrivilligt en halv kilometer i ösregnet. Det var egentligen en promenad, men när ösregnet överraskade oss sprang vi hela vägen hem.
Dagens träning:
Imorse sprang jag och Rob ofrivilligt en halv kilometer i ösregnet. Det var egentligen en promenad, men när ösregnet överraskade oss sprang vi hela vägen hem.
fredag 19 juni 2015
Glad midsommar!
Idag blir det kalas med mina bästa vänner. Bubblet är redan påbörjat och snart bär det iväg österut!
onsdag 17 juni 2015
Min dåliga dag
En gång i månaden har jag en dålig dag. Då går det inte att leva sunt. Jag blir tjurig och lat och sötsugen och inte minst trött.
Idag är en sån dag och jag gav vika för det hela, bara lät det ske. Jag tror att jag var någotsånär trevlig på jobbet, men sedan har jag varit ganska tjurig, legat på sängen och vilat och slutligen köpt en påse godis som jag nu sitter och mumsar på. Kanske är det hälsosamt på sitt sätt. Att lyssna på kroppens signaler och bara vara i det som händer. Att inte kämpa emot så förfärligt.
Två saker är jag sjukt nöjd med och det är att godispåsen inte är enorm, bara tre sorter och några få bitar av varje sort! Det andra är att jag trots allt kom iväg på ett träningspass och lyckades köra på för allt vad tygen höll.
Dagens träning:
30 min LegWorks på Actic. Det är ett riktigt bra pass för benen, rumpan och magen. Jag är så himla nöjd med att jag gick dit och jag orkade mer än förra veckan när jag tränade samma pass.
Idag är en sån dag och jag gav vika för det hela, bara lät det ske. Jag tror att jag var någotsånär trevlig på jobbet, men sedan har jag varit ganska tjurig, legat på sängen och vilat och slutligen köpt en påse godis som jag nu sitter och mumsar på. Kanske är det hälsosamt på sitt sätt. Att lyssna på kroppens signaler och bara vara i det som händer. Att inte kämpa emot så förfärligt.
Två saker är jag sjukt nöjd med och det är att godispåsen inte är enorm, bara tre sorter och några få bitar av varje sort! Det andra är att jag trots allt kom iväg på ett träningspass och lyckades köra på för allt vad tygen höll.
Dagens träning:
30 min LegWorks på Actic. Det är ett riktigt bra pass för benen, rumpan och magen. Jag är så himla nöjd med att jag gick dit och jag orkade mer än förra veckan när jag tränade samma pass.
tisdag 16 juni 2015
Min nya mätare
Det var inte mycket att be för, jag fick köpa ett nytt, och slänga det gamla i elektronikskroten i sophuset. Så idag kom min uppdaterade Jawbone. Ny modell, samma märke. Jag hoppas att vi ska trivas ihop och kunna ge oss ut på många äventyr tillsammans. Först ska vi traska ikapp det jag tappat under perioden utan armband.
För er som undrar så kommer jag att låtsas att det var detta armband som jag fick av Rob, för det känns mer romantiskt så...
måndag 15 juni 2015
Mentaliteten som gör skillnad
Jag har en kollega som under våren kommit igång ordentligt med träningen. Det är så himla härligt att prata med henne om den nya given i hennes liv för hon skiner som en sol varje gång vi pratar om hennes träning. Jag blir glad av det och en aning uppgiven, varför kan inte jag få känna så inför min träning?
Så slog det mig att den troliga skillnaden på oss är att hon tycker att avarje träningspass är en framgång, hon klappar sig på axeln och säger "attans vad bra jag är". Hon är stolt över sina framsteg oavsett om hon sprungit en mil eller om hon bara kommit iväg till gymmet.
Själv är jag aldrig nöjd. Jag tycker aldrig att jag gör tillräckligt bra ifrån mig och hittar alltid dåliga saker som tar all fokus.
Sedan några dagar tillbaka har jag försökt att härma min kollega. Jag har försökt hitta saker att vara stolt över i min träning, se det som går bra och fullkomligt strunta i det som inte gick så bra. Och vet ni vad? Plötsligt blev det mycket roligare att träna!
Dagens träning:
Jogging 4.75 km tillsammans med Rob. För första gången någonsin var det ganska ok att springa med honom. Jag kände att formen är på väg tillbaka. Avslutade med stretch i kvällssolen och 5 armhävningar. Jag som för två veckor sedan bara kunde göra en!
söndag 14 juni 2015
Sommarens utmaning
För att komma igång med träningen igen efter en vår med inte alltför omfattande träning har jag åtagit mig en utmaning.
Utmaningen är att under perioden 1 juni till och med 31 augusti genomföra följande:
* 40 träningspass
* Springa/jogga 65 km
* 100 armhävningar på tårna
* 1 000 000 steg
Nu har två veckor gått och ställningen är som följer:
* 9 genomförda träningspass
* 9,5 joggade km
* 17 armhävningar
* 149 225 promenerade steg (vill dock påpeka att det är lågt räknat, jag är för närvarande utan aktivitetsmätare så mina steg räknas av en inte alltför generös app).
Röd text innebär att jag ligger efter jämfört med förväntat snitt och grönt betyder att jag ligger före.
Utmaningen är att under perioden 1 juni till och med 31 augusti genomföra följande:
* 40 träningspass
* Springa/jogga 65 km
* 100 armhävningar på tårna
* 1 000 000 steg
Nu har två veckor gått och ställningen är som följer:
* 9 genomförda träningspass
* 9,5 joggade km
* 17 armhävningar
* 149 225 promenerade steg (vill dock påpeka att det är lågt räknat, jag är för närvarande utan aktivitetsmätare så mina steg räknas av en inte alltför generös app).
Röd text innebär att jag ligger efter jämfört med förväntat snitt och grönt betyder att jag ligger före.
lördag 13 juni 2015
Hälsa är mer än bara mat och träning
Jag funderar mycket på det här med hälsa. Därav denna blogg. När jag vill ha inspiration och googlar på hälsa får jag upp massa pekpinnar. Det pratas mycket om rätt och fel och på ena sidan är en sak helt fel, som på nästa sida är helt rätt. Det är en djungel, och det är svårt för var och en av oss är unika och behöver hitta vad som är hälsosamt för dem. Visst finns det vissa tumregler vi alla kan förhålla oss till. Vi behöver röra på oss, vi behöver äta varierat, det är bra att sova på nätterna. Men i övrigt behöver var och en hitta sin väg.
Jag försöker här beskriva min väg. Den är säkert inte spikrak och jag kommer säkert förvirra in mig i tankesätt som inte är sunda ibland. Jag har en tendens att banna mig själv för att jag aldrig är tillräckligt bra och glömma bort allt positivt. Som idag när jag suttit still och tittat på prinsens bröllop, ätit tårta, druckit bubbel och käkat pizza. Då är det svårt att tänka att det var asbra att jag faktiskt tränade i morse. Det försvinner liksom i allt det osunda som jag gjort efteråt. Det är också lätt att glömma bort att det jag fått av att vara med mina nära vänner en hel dag också bidrar till välmående. Att njuta av vackra klänningar, att få se andras kärlek och glädje, att dela en nationell storhändelse. Det kanske är värt lite onyttigheter att vara tillsammans med vänner som tycker om en som man är.
Hälsa är mer än bara mat och träning. Det är också njutning, social samvaro, vila, själslig ro, trygghet, en känsla av sammanhang, kroppen och själen i harmoni.
Välbefinnande är ett bra ord. Att befinna sig väl i sitt eget liv, det är nog mitt övergripande mål. Att befinna mig väl i mitt liv.
Jag försöker här beskriva min väg. Den är säkert inte spikrak och jag kommer säkert förvirra in mig i tankesätt som inte är sunda ibland. Jag har en tendens att banna mig själv för att jag aldrig är tillräckligt bra och glömma bort allt positivt. Som idag när jag suttit still och tittat på prinsens bröllop, ätit tårta, druckit bubbel och käkat pizza. Då är det svårt att tänka att det var asbra att jag faktiskt tränade i morse. Det försvinner liksom i allt det osunda som jag gjort efteråt. Det är också lätt att glömma bort att det jag fått av att vara med mina nära vänner en hel dag också bidrar till välmående. Att njuta av vackra klänningar, att få se andras kärlek och glädje, att dela en nationell storhändelse. Det kanske är värt lite onyttigheter att vara tillsammans med vänner som tycker om en som man är.
Hälsa är mer än bara mat och träning. Det är också njutning, social samvaro, vila, själslig ro, trygghet, en känsla av sammanhang, kroppen och själen i harmoni.
Välbefinnande är ett bra ord. Att befinna sig väl i sitt eget liv, det är nog mitt övergripande mål. Att befinna mig väl i mitt liv.
Välkommen!
Idag börjar jag blogga igen, men under nytt flagg kan man säga. Jag tröttnade på att skriva om allmänna filosofiska tankar om livet i allmänhet. Nu är jag i stället inspirerad till att skriva om mina försök att leva mer hälsosamt.
Jag har gjort otaliga försök under årens lopp och lever idag förmodligen betydligt sundare än för tio, fem eller ett år sedan. I grund och botten är jag en latmask, en som hellre väljer soffan än joggingskorna. En som helst tar den lätta vägen ut om jag kan. Jag är också en gottegris av stora mått. Jag älskar allt som är sött och fett. Nybakta kanelbullar, skumdödskallar, choklad, småkakor, tårta och allt i den stilen. Jag faller ständigt tillbaka till gamla ovanor och har svårt att begränsa mig till en lagom nivå.
Trots detta har jag tränat någotsånär regelbundet under ett antal år och till och med sprungit några lopp, så helt off är jag inte.
Det jag tänker mig att jag ska skriva om här är min vandring på hälsostigen. Det kommer så klart att handla en del om mat och träning, men även om meditation, psykisk hälsa, vila, avslappning och det som är svårt, smärtor, sjukdomar, stelhet och dubbelmoral. En blandning av mina personliga erfarenheter.
Kanske någon i världen tycker att det kan vara en spännande historia att följa.
Jag har gjort otaliga försök under årens lopp och lever idag förmodligen betydligt sundare än för tio, fem eller ett år sedan. I grund och botten är jag en latmask, en som hellre väljer soffan än joggingskorna. En som helst tar den lätta vägen ut om jag kan. Jag är också en gottegris av stora mått. Jag älskar allt som är sött och fett. Nybakta kanelbullar, skumdödskallar, choklad, småkakor, tårta och allt i den stilen. Jag faller ständigt tillbaka till gamla ovanor och har svårt att begränsa mig till en lagom nivå.
Trots detta har jag tränat någotsånär regelbundet under ett antal år och till och med sprungit några lopp, så helt off är jag inte.
Det jag tänker mig att jag ska skriva om här är min vandring på hälsostigen. Det kommer så klart att handla en del om mat och träning, men även om meditation, psykisk hälsa, vila, avslappning och det som är svårt, smärtor, sjukdomar, stelhet och dubbelmoral. En blandning av mina personliga erfarenheter.
Kanske någon i världen tycker att det kan vara en spännande historia att följa.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)