torsdag 7 januari 2016

Den starke eller den svage



Idag återvände jag till jobbet efter 1½ månads sjukskrivning, det är ju egentligen ingen tid alls i jämförelse med de flesta andra med stressrelaterade besvär. Nu jobbar jag halvtid och ska göra det i några veckor, sen får vi se. Jag tror att jag behöver ta det väldigt lugnt och göra en sak i taget. Idag och i morgon ska jag rensa bland dokument och mail i datorn, så kanske jag kan få en nystart.

Jag hoppas att jag kan komma att tycka om mitt jobb igen. Just nu känns det inte som att jag tycker om det så särdeles mycket. Jag är mest orolig inför allt, möten, handläggning, beslut, fikapauser, och telefonsamtal. Jag tror att det kommer att lugna sig, men just nu är det lite småjobbigt. Det enda som kändes bra var att träffa kollegorna igen. 

Jag är rädd att jag ska falla tillbaka och att jag inte ska våga säga ifrån en gång till och verka svag. Tänk om jag är svag? Det kanske är därför jag är så slutkörd. Jag borde kanske orka mer, kunna mer och våga mer. Men jag vet inte om jag förmår att vara stark om det är det som krävs. Och varför är det viktigt att vara stark egentligen? Varför ska man det? För att klara av vardagen och livet? Om det krävs så skulle kanske ingen klara det, för inte kan väl jag vara helt unik i detta. 

Sanningen är nog snarare att vi alla är både starka och svaga. Vi har dagar, timmar, minuter som är katastrofala, där inget går rätt och där viljan, motivationen och självkänslan har åkt till en annan galax. Sen har vi dagar när det mesta fungerar bra, när vi kan åstadkomma vad som helst och vi faktiskt inte är så tokiga. Men de flesta dagarna är väl mittemellan. Ganska ok. Det finns saker som går smidigt och annat som hänger upp sig. Att gå genom livet och vara ständigt på topp betyder inte att du är stark, det tyder snarare på att du har en attans tur.


Sen är frågan också om det är svagt att vara ledsen och starkt att vara glad? Är det svagt att bli stressad av en oöverstiglig uppgift och starkt att vara likgiltig inför den? Är det svagt att behöva en kram och starkt att klara sig på egen hand?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar